Mars har bestått av intensiva veckor, vilket har gjort mig lite frånvarande både här och Facebook. Men en efter en faller pusselbitarna på plats nu och det känns fantastiskt. Det känns precis som om jag har gått i motvind de senaste åren och nu helt plötsligt har vinden vänt och jag flyger med av bara farten. Tror att detta kommer bli ett spännande och givande år, och jag hoppas att jag har rätt.

Det enda som inte går med någon vidare fart överhuvudtaget är min diet. Jag har nått den där platån som man gör förr eller senare, då kroppen tycker att den vill spara på det som finns kvar om det skulle bli svält och sämre tider. Tror jag är inne på fjärde veckan nu som jag bara står och stampar. Jag tycker inte att det är jordens undergång, men jag skrattar inte ihjäl mig heller. Och jag förstår verkligen att många ger upp när de når denna punkten för det är svårt att hålla motivationen uppe vissa stunder. Jag har tänkt många gånger nu att det kanske inte är värt besväret, men det som får mig att fortsätta är att jag är så jäkla nyfiken av mig. Jag vill veta om jag kan komma längre än såhär, och i så fall hur länge jag skall kämpa för att lyckas. Vändningen kan vara närmre än man tror och då är det surt om man ger upp precis innan.